So far so good

I måndags gick allt som planerat. Inget onödigt i magen och de planerade 30 minuternas crosstraining i tantfart blev 32.

I går sprack planeringen redan på morgonen. Jag hade ställt klockan för att hinna ut på min powerwalk innan jag skulle köra Alice till tandläkaren och sen göra en miljon andra ärenden. Det var alldeles för varmt och skönt i sängen och det snöade alldeles för mycket ute= jag blev kvar under täcket till absolut sista minuten. Dagen försvann i rask takt och först strax efter 20-tiden fick jag en stund över. Därför blev gårdagens planerade powerwalk omvandlad till crosstraining i tantfart i 40 minuter.

Eftersom mina barn inte gör annat än sitter framför sina datorer är så duktiga på att roa sig själv tog jag den där powerwalken i dag istället. Valet stod mellan att halka runt på isbanan till gata här ute eller att plumsa i skogen. Valet föll på skogen och det var stundtals riktigt jobbigt att ta sig fram. 70 minuter var jag ute och nu ska det bli gott med en kopp te och en knäckemacka innan jag tar tag i resten av dagen.

Jag har inte haft flimmer en enda gång sen jag slutade med medicinen i fredags. HÄRLIGT!!